När det drabbar ens barn så svider det. Man vill ju helst skydda dem från allt ont även om man förstår att det är omöjligt. De kommer ju också att få sina törnar av livet även om jag önskar att de slapp. Man får hoppas att de, som de starka och kloka människor de är, kan hantera bakslagen på ett bra sätt och att det gör ljuset i slutet av tunneln lite klarare. Dalarna i livet har vi fått för att vi ska uppskatta de lyckliga stunderna bättre och ta tillvara på dem och tro mig, de ligger där och lurar bakom nästa hörn :-).
Jag är så stolt över att vi har varandra, mina flickor och jag. När det händer något så kan var och en lita blint på att de andra finns där och fångar upp en. You go girl!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar