Oväsentligt värre

Jag förstår inte att det bara blir en massa dravel i bloggen. Inget väsentligt alls, liksom. Det är ju inte så att jag inte har några åsikter om någonting eller att mitt liv är totalt innehållslöst. Tvärtom! Men det är mera som att det bubblar upp och försvinner och som av en händelse verkar det bli helt tomt i skallen precis när jag ska blogga.

Idag har jag t.ex. hunnit med att fascineras av hur man kan köra sveriges största parti så kapitalt i botten och skapa en sån katastrofalt dålig arbetsmiljö så att ingen kompetent människa verkar vilja ha jobbet som partiledare.

Jag har också fått reda på att en anhörig till en bekant har valt att ta sitt liv. Det väcker starka känslor kring t.ex. medmänsklighet, vårdapparaten, sjukdom och relationen mellan föräldrar och barn.

Jag funderar jättemycket på en musikalisk utmaning som jag har framför mig som både lockar och skrämmer. Jag VILL klara det!

Ja, som ni ser så är det blandad kompott och detta under loppet av en onsdag förmiddag. Det finns alltså en del att skriva om, jag bara gör det inte.