Dagen efter

Som vanligt kan jag inte sova efter en spelning. Vaknade efter fyra timmar pigg som en mört. Det är en sådan adrenalinkick så det går inte ens att beskriva. Alla intryck går runt i huvudet och man utvärderar kvällen. Den här gången hade det verkligen inte kunnat gå bättre på något sätt. Allt satt som en smäck. Nu har jag tagit ett varmt bad och varit lite snäll mot kroppen som inte hade något annat val än att hänga med igår när jag satte fart. Jag vägrar att sitta och jobba med musik. Det går liksom inte ihop.

Nu är det semester, på kontorsfronten i alla fall. Den ska jag börja med att åka iväg och få en timmes massage. Sedan ska jag njuta av solen, kanske med en kall pilsner på en uteservering. Jag tänker plocka russinen ur kakan och njuta av livet.

Arrividerci!