Ur led är tiden

Vad är det egentligen som händer? Varför envisas livet med att saker och ting ska hända i fel ordning hela tiden? Och jag som trodde att JAG hade lång startsträcka. Man kämpar och väntar och hoppas och tror. Sedan tar det evigheters evigheter att släppa taget om drömmen. När man äntligen gjort det, verkligen gått vidare och är nöjd med det, när man för länge, läääänge sedan slutat önska sig mirakler, då, dåååååååå får man höra allt det som en gång var det enda man ville.

Det känns så sorgligt. Vad mycket bortkastad tid. Jag är verkligen ledsen för oss båda.